Kim Lindblom Eriksson

Grattis

Idag utförde jag och min pappa (oh well- mest pappa) en räddningsaktion.
Vi räddade mitt örhänge ur handfatet. Äntligen kan jag använda mitt badrumshandfat igen och framförallt så slipper jag sörja ett saknat örhänge.

När vi kom hem till mor och far efter det så sticker mamma upp en blombukett i nyllet på pappa och säger grattis.
Jag, lillebror och pappa ser ut som tomma fågelholkar alla tre och fattar ingenting. Pappa börjar funderar på vad det nu är han har missat. Vi hjälps åt alla tre att försöka klura ut vad det kan vara som är värt en blombukett.
Födelsedag? Nej. Namnsdag? Nej. Dopdag? Nej. Den dagen de träffades? Nej. Förlovningsdag? Nej. Bröllopsdag? Nej. Den dagen de fick reda på att mamma var prego? Nej.
Det tog ett bra tag och vi kliade oss i huvudet allihopa men kom ändå inte på det. Tillslut fick mamma avslöja det.
Det var tydligen det här datumet de officiellt blev ett par. För hur många år sedan vet jag inte riktigt. Många är det iaf.



Nu ska jag stick ner och hälla i mig ett glas jordgubbssaft men sedan är det minsann dags att krypa till kojs då jag ska upp omänskligt tidigt imorn.

Gnatt