Kim Lindblom Eriksson

Begravning
Usch det här är ett inlägg jag faktiskt fasat lite för att skriva.
Så snart jag klickar på "Publicera" finns det inte längre några inlägg i min feed på förstasidan då min pappa lever.
Kanske är konstigt att tänka så, det är ju bara en blogg och han är inte mindre död bara för att ett inlägg då han fortfarande var vid liv ligger på första sidan. Men, fan, det gör ont ändå.
 
I fredags var begravningen och den var  fin. Kyrkan var fullsatt och det var så otroligt att se hur många människor som kom dit för att hedra min pappa! 
Hälften av människorna kände jag inte ens igen då det var många av hans arbetskamrater och folk från hockeyn som jag aldrig träffat. Häftigt ändå, de var där för min fina pappa. 
 
Det var en väldigt personlig begravning och min mosters kille fotade en del innan allt folk kom. Jag var lite tveksam till hur jag skulle känna kring att någon fotar kistan och allt i kyrkan men så här i efterhand är jag glad över det. Han är en duktig fotograf och det var så vackert att det faktiskt kan bli ett fint minne.
 
Sannas mamma hade gjort kistdekorationen och våra blommor och det var så otroligt vackert! Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna  tacka för allt som både hon och hennes fantastiska dotter gjort för oss den senaste tiden. Tack fina ni! <3
 
Igår var vi förbi kyrkan igen och tittade på alla blommor som nu låg utanför kyrkan. Jag plockade en blomma från varje bukett och har i en vas här hemma nu.