Kim Lindblom Eriksson

Pysventiler och chiligryta
Efter tips från lite olika håll har vi idag varit på apoteket och köpt pysventiler till lilltjejan. Ja, det är det man tror det är. Ikväll har det varit lite skrikigt men just nu är hon lugn (peppar peppar) och jag hoppas på ytterligare en bra natt. De två senaste nätterna har hon skämt bort mig rejält med att sova bra i sin egan säng. Det jag oroar mig mest för nu är att hon är så snorig. Men som sagt, läkarbesök på tisdag så då hoppas jag på lite mer konkreta tips på vad vi kan göra.
 
 
Annars har dagen inte bjudit på jättemycket spännande. Jag hängde med min syster en stund och tog en promenad och handlade lite. Jag har också kunnat laga middag, som visserligen skötte sig själv på spisen i ett par timmar, och det känns lite lyxigt. Jag gjorde en Texas Chili på fläskkarré som fick stor tumme upp av Marcus.
Ska se om jag kan få in receptet lite senare. Man har ju inte så mycket tid över till datorpysslande med en liten skrikgris här hemma ;)
 
 
Kolik?
Jag har så länge jag kan minnas sagt att den dagen jag får barn ska det minsann inte vara någon kolikunge. Verkar ju superjobbigt! Jag har såklart hela tiden vetat att det inte är något man väljer eller något man kan göra något åt i förväg. Blir det kolik så blir det.
Däremot är jag ärligt talat så jäkla lack på Sveriges pissiga syn på behandling av kolik. För det gör man nämligen inte i detta land. Behandlar spädbarnskolik alltså. Man tycker typ att "äsch, barnet kommer ju ändå inte ihåg det när det blir äldre". 
 
Never mind att ett okyldigt litet barn har så ont i magen att det krampar och skriker i panik i tre månader.
Never mind att föräldrarna blir slutkörda av skriket och på det känner sig hjälplösa och som världens sämsta föräldrar som inte kan ta hand om sitt barn.
 
Sug på den en stund. Man behandlar inte kolik i Sverige, trots att det finns beprövade, fungerande metoder för att bli av med koliken. Alltså man blir ju paff ändå? 
 
Nu vet jag inte om Oli har kolik. Men de senaste dagarna har det som tidigare känts som spädis-gaser i magen eskalerat till något som jag tror att tarmvred skulle se ut som. Hon skriker sig knallröd och drar ihop hela sin lilla kropp i vad som ser ut som ren panik. Det enda som verkligen kan trösta henne är om hon får äta men det finns ju en gräns på hur mycket mjölk min kropp kan producera till henne. Dessutom får det lite motsatt effekt för hennes mage om hon ska hålla på och äta en gång i timmen. Magen får ju aldrig vila.
 
Igår kväll var det kaos och jag funderade allvarligt en stund på att åka in till barnakuten men ringde istället vårdguiden för att kolla så att de tror att allt är normalt. De tror att det är magknip. Jag är tveksam. Ska ringa till BVC idag för att se vad de säger. Är det kolik vill jag veta det så fort som möjligt så att vi kan boka behandling. 
Man behandlar det med akupunktur genom att sätta en tunn, tunn nål i huden mellan tummen och pekfingret. Det brukar krävas 3-7 tillfällen som jag förstått det innan koliken på de flesta barn är borta.
 
Fattar ni hur enkelt det ändå är? Och svenska politiker ba "nääääe, verkar onödigt". Fuck you idioter, säger jag. Mitt barn ska inte ha ont i onödan!
 
 
Music maestro
Det här med musik på ett bröllop tycker jag faktiskt känns väldigt viktigt. Viktigare än vad jag hade trott innan faktiskt. Det sätter lite stämningen!
 
Först ut är ju musiken under vigseln. Även om man gifter sig i kyrkan finns stora möjligheter att göra det personligt. Kyrkan vill att man har minst två psalmer under vigseln men utöver det får man i princip välja musik själva. Vi (jag) hade bestämt för flera år sedan att jag ville ha Yirumas River flows in you som ingångsmarsch. Lyckligt nog fick vi tag på noterna och kunde ge dem till kantorn som nötte in den och det blev sååå fint!
Dessutom hade vi turen att känna en tjej som är en helt fantastiskt duktig sångerska som ställde upp och sjöng hela två låtar under vigseln. De var svårare att komma överens om dock. Men till slut landade vi i Michael Bubles Close Your Eyes och Cecilia Vennerstens Det Vackraste. Underbart fint!
Som psalmer valde vi psalm 200- I denna ljuva sommartid och 210- Jag lyfter ögat mot himmelen (den går lite i vår familj och finns alltid med på kyrkgrejer).
 
På mottagningen/brudskålen valde vi att inte ha någon musik alls. Den var utomhus och vi hade ingen som kunde spela eller sjunga där. Men folk var sociala och pladdrade på i alla fall så det var ju ingen fara! 
 
Även under middagen skippade vi musiken för att det helt enkelt var lite störigt att fibbla med mellan talen. Vi hade en playlist i spotify men den stängdes av rätt snabbt.
 
På själva festen hade vi också Spotify. Vi hyrde ett ljud och ljussystem som vi kopplade in en telefon (eller var det en dator?) till och så hade en av mina vänner fixat en dunderbra playlist. Vi letade lite kort efter ett band som kunde spela på festen men det var väl lite halvhjärtat då det egentligen aldrig var en del av planen. Men spotify funkade superbra! Dock är ett tips att antingen ha en låst telefon, så att inte illriga gäster springer och byter låtar hela tiden, eller att ha någon som är ansvarig för att sköta musiken även om det "bara" är en playlist.
 
Till vår brudvals, som var mer som en tryckare egentligen (vi är inte så valsiga av oss) valde vi en cover av Can't Help Falling In Love med Michael Buble. Älskar den låten.. och den mannens röst!
 
 
 
 
 
 
Läs mer om vårt bröllop HÄR!