Kim Lindblom Eriksson

Inte riktigt enligt plan...
Well... Den här veckan gick ju inte riktigt enligt plan. I tisdags hade vi BF och då tänkte jag ju att lilleman redan skulle vara här. 
I måndags eftermiddag fick jag från ingenstans en hemsk yrsel och kräktes konstant. Ringde till förlossningen som ville att jag skulle komma in på kontroll för säkerhets skull.
Vi åkte in och allt verkade bra med bebis men läkaren var ganska säker på att jag åkt på kristallsjukan igen. Så hon rekommenderade mig att boka en akuttid på vårdcentralen dagen efter för att de skulle kunna "skaka kristallerna på plats" där. 
 
Morgonen efter åkte vi till vårdcentralen som tyckte det var jättekonstigt att de inte tagit hand om mig på förlossningen istället. Hon skickade mig till medicinakuten eftersom yrseln var så kraftig och att jag var oerhört uttorkad. 
Efter några timmar på akuten konstaterades kristallsjukan (än en gång). Ingen fara för barnet men eftersom jag var så otroligt uttorkad och knappt kunde stå på benen av yrseln blev jag inskriven på en neurologisk avdelning. Så där fick jag ligga i min ensamhet och längta hem. Men jag kunde sova under natten och fick dropp med vätska och medicin mot illamåendet. På morgonen efter kände jag mig lite bättre men läkaren ville ha kvar mig ett dygn till för observation. HEMSKT!
 
Jag fick åka ner till förlossningen för att de skulle kolla att bebis fortfarande mådde bra och för att de ville vara helt säkra på att det inte var någon märklig typ av havandeskapsförgiftning som var på gång. Men allt såg bra ut och läkaren på förlossningen tyckte att jag kunde få åka hem om jag ville. Lyckan! Klart jag ville!
 
Jag mår fortfarande inte toppen men yrseln är mycket bättre och illamåendet är inte lika konstant. Nu har jag order att vila, dricka mycket och få i mig mat ungefär fram tills förlossningen. Behövs för att jag ska orka med det. 
Idag var jag på MVC (planerat sedan innan) och hon hade såklart sett var jag haft för mig de senaste dagarna, haha. Hon kollade lite extra på blodtryck etc. men det som framförallt var grejen var att hon gjorde en hinnsvepning. Inte alls skönt kan jag meddela men liksom inget är ju värre än en förlossning så jag klarade mig fint. 
Öppen 3 cm så alla tror att bebis kommer till helgen typ. Tanken med en hinnsvepning är att trigga igång förlossningen så nu sitter jag mest och hoppas på att det ska starta :) Håll tummarna!
 
Nu ska jag försöka dricka vatten och adventspynta här hemma. Blir det förlossning i helgen har jag det gärna pyntat och klart här hemma när vi kommer hem :)